Sidor

tisdag 20 juli 2010

Vad som väntar oss imorgon

Jag är ledsen för att inte ha uppdaterat här eller på tevereklamen på väldigt länge; men tyvärr har jag varit upptagen med jobb, utvecklingar och har skaffat mig nya perspektiv. Vad som härmed kommer att bli en blogg som uppdateras lika frekvent som innan, med undantag som detta här, och som rör spel på dess känsliga punkt.

Två brev gjorde mig varm om hjärtat, och därför ämnar jag detta inlägget åt de två.


Anonym sa...

Jag håller med dig, och du behöver inte vara blyg för att öppna dig ännu mera Herr Huxley.


Det är såhär som man utvecklas mera genom att få kritik och samt med det få en chans att förbättra ens förmåga att uttrycka sig själv.

Jag ser fram emot att fortsätta att läsa vad ni har att skriva om i framtiden.

- MG

Som svar kan jag tillaga att uttrycka mig själv är precis vad jag har jobbat med under min avsaknad. Journalistik och tidningsskrift är möjligtvisst på väg att förverkligas för mig, vilket bara hade låtit mig berätta för mer personer vad som var vad, och vad som kunde bli. 

För att återgå till ett mer spelinriktat tema kan jag berätta om vad jag, personligt, förväntar mig inom en snar framtid.



För att bäst gissa framtiden, sägs det att man ska kolla bak: och kollar vi tillbaka ser vi stora skillnader. Pixlar  stora som legoklossar visade verkligen vad och hur ett spel var uppbyggt, musik och interaktivitet var synonym med fascinationen över att karaktären på skärmen var möjlig att styra med fysisk kontroll. Vi ser idag tillbaka på då som vuxna ser tillbaka sina barndomsbilder. Men precis som människan oftast lär sig nya saker efterhand, kommer äldre vi, att kolla tillbaka mot oss likaså.





Anonym sa...





Håller med, spelen ser till att man själv går in i den värld som man själv hade velat vara i och leva ett helt annorlunda liv bortom deras eget. 



Andra orsaker är nog att man vill testa någonting som man inte tidigare har sett inom ett spel, eller bara för att få tiden att gå förbi snabbare men dessutom att njuta av en ''Story'' som man själv kontrollerar. 



Det kan finnas många orsaker men det är nog klart att visa punkter som jag har nämnt är en av de många orsaker som det finns att man själv spelar. 



Hm, det var nog allt...



B-san

Precis som B-san påstår, är handling också viktigt. Kontrollen över, synen likaså, över världar vi aldrig har sett tidigare är stor, och är vad som de smartaste av spelarna vill ha. Men eftersom spelindustrin är en industri, och lider av samma pina som allt ekonomiskt gör, så kommer spel enbart formas efter våra plånböcker, och aldrig efter den lilla minoritetens vilja. Och vad min plånbok siar om är långt ifrån vad jag vill ha.


Vi får självklart ökad teknisk prestation, men samtidigt en sammanstötning av spelbarhet, som konsolkriget har lärt oss. Nintendo påstod att deras enorma försäljning kunde skyllas på den idiotiska idéen resten av industrin hade gått och trott på i så många år. Folk vill uppenbarligen ha spelbarhet och kul, inte grafik och teknik, påstods det av flera chefer, som klassificerade resten som amatörer. Vad som inte förstods var detta: det existerar just nu ca 5 miljarder människor på jorden som aldrig rört ett spel, säkerligen en möjlig marknad på 1 miljard människor. Dessa 1000 miljoner människor är en stor marknad, och just dessa har aldrig rört en spelkonsol i sitt liv, och förutom att ha sett ett par människor spela det, så finns det inte mycket hopp till de. Det går inte att pressa teknik på dessa människor, det går inte att imponerade med stora miljöer och vackra berg - det måste först gå och spela, och det var så Nintendo drev sin vagn. 


Men tur nog kommer denna och nästa generation att gå till det, och i en mer långsiktig nivå, så kommer dessa personer att tämjas, och efter dessa fem - tio närmaste år, så ärvi  hardcore spelare tillbaka i menyn. 


Jag tror först på att både MS och sony kommer att följa efter Nintendo, göra alla som inte kan köpa deras spel, till folk som kan köpa deras spel. Efter detta kommer folk att tröttna, vilket är oundvikligt, eftersom alla tröttnar. Det är redan bevisat, då Wii:s försäljningssiffror redan börjar att minska. 

Spelbranschen måste följa vad jättarna gör, och även om ett par storspel kommer att släppas, så är åren intill partyspelens tid. Självklart på ett mer invecklat och förbättrad sätt, men fortfarande partyspel. 



Jag skrivet ett helt annat inlägg så småningom om vad som kommer att komma efter. 


Morgondagen - möjligtvisst: om vi inte får bestämma och pengarna tar makten. 



2 kommentarer:

  1. Tog dig en ganska lång tid till uppdateringen B-... eh jag menar Herr Huxley.



    -Jequal

    SvaraRadera
  2. Jo, som sagt, så var jag upptagen. Men ska försöka hålla koll nu.

    SvaraRadera