Sidor

tisdag 6 juli 2010

Jag tyckte om Bioshock, för att det var vackert.

Jag tyckte om GTA, för att det var vågat.

Jag tyckte om Spiderman, för att det var öppet. 

Det öppna havet hade sin historia, bilstölderna hade sin realism, och att svinga bland skyskraporna hade sin frihet.Vi vill alla ha det i spel som vi inte kan få i verkligheten; de som har sålt mest har nästan alltid haft dessa orealistiska aspekter - gigantiska bossar, stora vapen, stora miljöer. Möjligtvis något annat med tanke på hur allting som säljer gillar större saker: kanske ett slags substitut åt spelare med små penisar? Skämt åsido, det måste finnas en anledning bakom den subtila försäljningen av orealistiska spel.

Vem håller med? Kommentera om ni vill, så svarar jag. Mina läsare är lite blyga - men det är jag.
Vilket spel är det bästa ni har spelat, som också är det mest orealistiska?

3 kommentarer:

  1. Jag håller med dig, och du behöver inte vara blyg för att öppna dig ännu mera Herr Huxley.

    Det är såhär som man utvecklas mera genom att få kritik och samt med det få en chans att förbättra ens förmåga att uttrycka sig själv.

    Jag ser fram emot att fortsätta att läsa vad ni har att skriva om i framtiden.

    - MG

    SvaraRadera
  2. Håller med, spelen ser till att man själv går in i den värld som man själv hade velat vara i och leva ett helt annorlunda liv bortom deras eget.

    Andra orsaker är nog att man vill testa någonting som man inte tidigare har sett inom ett spel, eller bara för att få tiden att gå förbi snabbare men dessutom att njuta av en ''Story'' som man själv kontrollerar.

    Det kan finnas många orsaker men det är nog klart att visa punkter som jag har nämnt är en av de många orsaker som det finns att man själv spelar.

    Hm, det var nog allt...

    B-san

    SvaraRadera
  3. Kolla in mitt senaste inlägg, så får ni ett svar där;)

    SvaraRadera